Karins moster Augusta

Augusta

Moster Augusta

Karins mormor och morfar och deras barn

Lars Sahlqvist f. 1809 och Maria Christina (Maj Stina) f. Stenström 1812
Deras barn (födda i Örebro)
Hilda Christina f. 1837 gift 1858 med Adolf Bergöö (Karins mamma)
Ida Carolina  f. 1840 Gift 1859 med Georg Fredrik Pripp
Maria Augusta f. 1842 gift 1864 med Rudolf Gagge
Laura Elisabeth (Elise) f. 1843

Hjalmar Teodor f. 1848
Plus två pojkar som dog i barndomen

Moster Augustas man Rudolf Gagge

Från Västerås stadsarkiv har jag för några år sedan fått den här uppgiften:
"Rudolf Gagge (1834-1912) var född i Stockholm, men satte som ingen annan sin prägel på Västerås kulturliv under 1800-talets senare del. Det var en man av många talanger. Han var en utomordentlig tecknare och akvarellist, och han var en skicklig musiker.

Augustas man

Rudolf Gagge

Med sitt ritstift och sin pensel fäste han på papperet sin omgivning, i synnerhet sin tids Västerås, dess stämningar och dess människor. Han bildade Musiksällskapets föregångare, på 70-talet Sångsällskapet, på 80-talet "Lilla kapellet". I det oskarianska Carlsbrödraförbundet var han formens och tonens tolkare. Han ritade och gjorde musik."

Och på Riksarkivets biografi (författad av mågen Göran M Silfverstolpe) kan man läsa: ”Han umgicks som ung i Sthlms musikkretsar, var medlem av Harmoniska sällskapet och Nya harmoniska sällskapet samt tillhörde på 1860-talet de sångare, som kallades upp på slottet för att sjunga tillsammans med Karl XV, som alltid kallade honom Gaggeligucki.”

Augusta och Rudolf Gagge hade ett barn:
Elsa f. 1866 som gifte sig i december 1885, 19 år gammal, med Carl Edvard Mascoll Silfverstolpe.
Karins lillasyster Stina och kusinen Anna Pripp var tärnor på bröllopet. Kanske var även Karin och Carl på bröllopet.

Glad Påsk

Som en liten Glad Påsk-hälsning från Karin Bergöö via hennes brev hem till mamma i Hallsberg

1874
Karin bor hos systrarna af Robsahm på Clara Norra Kyrkogata 11 (idag 13)

Den 12 februari 1874 skriver Karin: ”Vi hafva i dag haft ledigt från skolan (anm. Franska Skolan) emedan det är Fetthorsdagen.”
Fettorsdag firas bl.a. i Polen och Spanien än idag, och är torsdagen före fastlagssöndagen dvs torsdagen före vår fettisdag som infaller 46 dagar före påskdagen. Karin går i Franska skolan vilken var en katolsk skola.

Tisdag den 31 mars 1874 skriver Karin: ”…på eftermiddagen kom Hilma till mig, jag hade köpt ett halft tjog ägg, och hon gick och köpte litet strösocker och så rörde vi oss en äggtoddy."

Onsdag 1 april skriver Karin: "De ägg som jag köpt skola vi äfven blåsa ur samt sedan måla, Julia har idag målat ett så utmärkt vackert. Huru många dagar Påsklof vi hafva vet jag ej, emedan jag ej varit i skolan sedan i Fredags, mamma får ej bli ängsli för mig derför att jag är något sjuk, eller på det viset jag har bara varit hes, men tanterna hava ej velat att jag skulle gå ut.”

Söndag den 5 april (Påskdagen) skriver Karin: ”När vi sedan skulle äta våra ägg (anm. hos Karins moster Ida Pripp) fingo vi var sitt med sockerpullor och en 10 öring uti. I dag var jag först med flickorna och hörde Beskow i hans kyrka sedan gingo vi en stund på Gustaf Adolfs torg för att se på vaktparaden och sedan gick jag hem för att skrifva till min lilla mamma.”

Glad pask


1875
Karin bor inneboende hos en familj Draghi på Gamla Kungsholmsbrogatan 38 (idag Gamla Brogatan)

Onsdag den 31 mars 1875 skriver Karin: ”Långfredagen (anm. 26 mars) var jag med Hilma i Adolf Fredriks kyrka Påskdagen i Katolska kyrkan med herr Draghi samt fick der försoningsbröd som det kallas…” (anm. Herr Draghi är från Italien, men har svenskt medborgarskap. Han är Katolik)

-------

Ingen gång från den här tiden skriver Karin "Glad Påsk" eller hälsar och önskar trevlig helg eller liknande. Kanske är det en sed som tillkommit senare.

Curt
PS: Glad Påsk

Tre syskon

Tre syskon

Karin Bergöö och hennes syskon Per och Stina. Men Karins föräldrar, Hilda och Adolf fick faktiskt sex barn. Tre av dem dog i småbarnsåldern. Här en kort presentation av dem dem i fotografier och några tidningsurklipp.

Karin syskon

Per syskon

Stina

Karin

Jag har aldrig hittat någon födeseannons på Karin, men vi vet alla att hon föddes i Örebro den tredje oktober 1859.

Per

Per

PeroAnna

Tryck på bilderna för att kunna läsa bättre…

Stina

Stina fodd

Stina Bather

Hilda och Adolf fick ter barn som gick bort i tidig ålder.

En son vid namn Per och två flickor som båda fick namnet Elsa

Elsa

Elsa syskon

Elsa

Elsa syskon

Annonser i NA på 1850- och 1860-talen

Att söka efter och ta del av gamla annonser kan säga en del om familjen Bergöö. Bilderna är små och kan vara svårlästa med den tidens typsnitt, men tryck på dem så blir de större.

 

Annonser 1852

Annonser från 1850-talet

Annonsen är från Nerikes Allehanda, december 1852. Den är undertecknad Ad. C. Bergöö (Adolf Conrad Bergöö), som var kusin  med Adolf Bergöö (Karins blivande pappa) och kom till Örebro på våren 1849, några månader före Adolf. Han hade begärt burskap och fått lov att destillera och försälja sprit. Adolf Bergöö kom till Örebro i augusti 1849 för att arbeta som medhjälpare hos sin kusin.

Annonser NA_1854-07-19

Efter några år hos sin kusin byter Adolf Bergöö arbetsgivare och blir bodbetjänt hos Lars Sahlqvist i Örebro. Efter den stora branden 1854 har Sahlqvist en mindre hyrd bod och tydligen säljer Bergöö plank via Sahlqvists affär.

annonser

Annonsen är införd i NA den 17 januari 1855. Och nu är det Adolf själv som säljer. Han öppnade sin bod i november 1854 och den låg strax norr om Nikolaikyrkan vid nuvarande Drottninggatan. Stora delar av södra Örebro (söder om Svartån) hade brunnit ner på våren och var nu under uppbyggnad.

Annonser NA 1856-04-12

Fullkomligt grobart ? , rödt och hwitt klöfwerfrö samt Timothejfrö af 1855 års skörd, hos Ad. Bergöö. (Svårt att se skillnad på "s" och "f".)
Annons i NA 1856-04-12

Annons NA_1856-06-24

Spanska hassel och wahlnötter hos Ad. Bergöö.
Annons i NA 1856-06-24

Annonser i NA_1860_10_06

Annonser från 1860-talet

Annons från oktober 1860.
År 1858 köpte Bergöö tillsammans med grosshandlare Alfort en fastighet vid Stora Torget. Där uppförde de sedan ett hus i vilket Adolf och Hilda Bergöö flyttar in ungefär vid tiden för Karins födelse. Huset hade då adressen Stortorget 23, men runt 1880 ändrades många adresser i Örebro och huset fick då bli Stortorget 8.

NA_1861-01-12

Huset står ännu kvar där, om än delvis ombyggt, och där finns idag flera affärer och bl.a. en restaurang, och det fanns det alltså redan 1860.

Annons i NA 1861-01-12

Annonser 1862-11-01_Elsa

Annonser 1862-11-01
Strax efter att Karin fyllt tre år dör hennes lillasyster Elsa. Två barn till ska familjen mista i unga år.

Åldermannen Keventer, i annonsen ovan, var far till Hedvig Keventer, som ofta nämns i Karins brev från ungdomsåren i Stockholm. Hedvig var hushållerska åt Karins moster, Ida Pripp.

Annonsen nedan är från 1864-11-01
Kaffe,
Java, Cejlon, Costa-Rico och Brasil, Socker af Tanto bruks tillverkning, raffinad, melis, lump, kross och farin, Socker- och Brun-Sirap samt friska och goda Specerier hos Bergöö et Fosselius

annonser

Från och med 1:a januari 1864 kommer Fosselius in som delägare i Bergöös affärsrörelse i Örebro. Strax efter det startar Bergöö sin affärsrörelse i Hallsberg, dit familjen också flyttar på hösten 1865. I januari 1867 går Adolf Bergöö ur Örebroföretaget, som sedan drivs av Fosselius ensam. (Detta är den äldre brodern Fosselius, den yngre blir senare kompanjon med Bergöö i Kumla.)

Ja, visst är det roligt att läsa annonser. Iallafall sådana här gamla. Och det som visas här är bara några av de annonser från den här tiden som gäller Adolf Bergöö.

Från Sundborn och däromkring


Lilla Hyttnäs i SundbornSoluppgång från verandan till min sovplats.


Ön vid BergaÖn vid Berga by. Till höger Karins farmor.

Karins farmor, Sundborn

Tre bilder, tre historier – Sundborn

Soluppgång i Hyttnäs

Jag var i Sundborn häromdagen och höll föreläsning om Karins konstnärskamrater med utgångspunkt från Karins brev. Alltid trevligt att vara där. Jag sov över i Solstugan bara ett stenkast från Carl Larsson-gården och vaknade i soluppgången när solen bländade min fotolins.

Bilden i mitten

När jag sist var i Sundborn – den tredje till fjärde oktober – passade jag på att ta vägen via Dala Husby när jag åkte hem. Där strax norr om Dala Husby ligger Berga by. Idag ett antal hus efter vägen, men med spår av en by i gammal anda. På bilden syns en del av Dalälven, alldeles bakom byn, men en betydligt bredare del av älven finns bakom träden på andra sidan vattnet. Det ni ser är således en ö i Dalälven. En ö vid Berga by, och där bodde en gång Karins farfars far och han ska då ha tagit sig namnet Bergöö efter just denna ö.
För att komma åt att fotografera fick jag gå genom högt vått gräs, så under resan hem fick mina genomvåta byxor bli liggande i baksätet. Men vad gör man inte för att dokumentera Karins ursprung.

Ulwa Neergard skrev för ca 20 år sedan i ett brev till mig: "Karins farfars farfars far, Johan Andersson från Berga i Husby i Dalarna (död 1751) var gift två gånger; dels 1708 med Helena Enman, dels 1712 med Anna Strandberg. Det var Johan Andersson som tog sig namnet Bergöö. Johan Andersson var bälgmakare, innan han blev handlande i Falun 1719."

Karins Farmor

Det här ska vara Karins farmor, Catharina Bergöö, född Björsell, 1801 - 1880. Efter att Karins farfar dött på våren 1875, flyttade hon från Övre Krokfors i Sundborns socken till Lilla Hyttnäs i Sundborn, där hon bodde tillsammans med två av sina döttrar: Ulla och Maria. År 1888 skänkte Adolf Bergöö Lilla Hyttnäs i Sundborn till Carl och Karin Larsson. Stugan stod då tom sedan hans syster Ulla avlidit och systern Maria inte ville bo där ensam.
Bilden har jag fått av Rick Widmark, som är barnbarnsbarn till Erik Wahlman, Karin Bergöös kusin. Rick Widmark skrev till mig: "Själv hamnade jag, genom födsel, i ett slags dubbelförhållande. Carolina Wahlman (Den Carolina kan inte vara Adolf Bergöös syster) var syster till min farfar. Det innebär att min morfar och min far var kusiner och jag blev därför syssling med min egen mor."

Målarkursen vid Räfsnäs

Sommarminnen från Räfsnäs

Ett stycke nordiskt konstnärslif.

Som jag skrev sist, (under rubriken: "Karin sover över på Gripsholms slott") lovade jag återkomma till Georg Nordensvan som i en tidningsartikel i ”Illustrerad tidning” berättar om livet på målarkursen i Räfsnäs. Jag "saxar" helt enkelt fritt i tidningsartikeln, men sätter egna rubriker, samt lägger till bilder från "Illustrerad Tidning" och från "Palettskrap", en handskriven tidning som gavs ut av Akademie Klubben A.K.

Curt

Konstnärerna anländer

Hela Ängdens befolkning var samlad nere på stranden och såg med stora ögon, huru ångaren ”Gripsholm” vek af från sin vanliga stråt och vände stäfven mot Räfsnäs, der sällan en bullrande propeller stör gäddor och ”skomakare” i deras idylliska frid. Barnen gapade och undrade storliga kvad det var för slags menniskor som fylde båtens däck…

Och boar in sig

Trångt var det i herrarnes rum, men det voro de vana vid. De hade varit med i fjor på Rydboholm. – Hvarje qvadrattum der uppe var upptagen. Der uppenbarade sig i den mest målningsvärda oreda en mängd oljeflaskor med eller utan korkar, skinnböcker, pipor, karduser, cigarrlådor med färgtuber i, tomma tändsticksaskar och kringströdda tändstickor, pennskaft utan pennor, kammar, kragar, mustachsvärta o. s. v. Damernas rum törs jag inte skildra.

Försommarväder

Vädret var härligt. Under första veckan hade man nöjet att skaka af köld i öfverrock och skintröja…, då det ändtligen blef varmt, kom nordanvinden… Bäst man satt fördjupad i sitt behagliga arbete… kom en il och fattade i paraplyet – det blåste afvigt, stången rycktes upp ur marken, och så bar det af med hela härligheten ut efter ängar och diken. Och då man drypande af svett kom åter med sin fångade skatt, hade staffliet blåst omkull och taftan, som man försigtigtvis bundit fast dervid, naturligtvis fallit med den målade sidan nedåt. Suckande stälde man upp allt samman igen, skrapade tåligt bort sand och timotejfrö, som fastnat i färgen…

Avslutningskväll

Sista aftonen varsnades något högst sällsynt på landsvägen. Fyra oxar drogo den löfsirade vagn som högst upp intogs af ingen mindre personlighet än fader Bacchus sjelf. Blomstersmyckad svängde han sin tyrsosstaf, omgifven af solbrända, hornprydda, i hudar draperade fauner och af rosenkindade och undersköna nymfer… Vinguden… var kommen för att i norden återinföra drufvans utsinade och bittert saknade saft, – det förkunnade han på hexameter, ackompagnerad af nymfernas tamburiner och af faunernas pipor.

Hemåt det bär

Morgonen efter denna minnesvärda dag sken solen klarare än någonsin. Dimmorna bildade ännu fantastiska figurer öfver viken, då vursten körde fram, händer trycktes och afskedsord vexlades, näsdukar svajade och hurrarop ljödo. Det var professorn som reste.
Och nu började leden att glesna. Pilarna belägrades ej mera som förr, utan fingo växa ostördt vid sin vassbevuxna strand, de hvita tyllhattarna försvunno från motsatta stranden och ingen båt fann vägen dit, ingen Figge gick längre och sökte motiv med kikare, intet glads skratt ljöd från gungan under linden och inga brandgula rosetter lyste i solskenet, valdhornets käcka toner ljödo ej mera, samlande en hungrig skara till måltiden.

räfsnäsTeckning av Ingeborg Westfelt-Eggertz
i Illustrerad Tidning 1880

Ingeborg Westfelt-Eggertz
1855-1936

Ingeborg var antagen till Konstakademin redan 1873 och är kvar 1882. Har kanske sysslat med annat däremellan. Hon studerade i Paris. Var också föreståndare för en målarskola i Paris, och från 1891 i Stockholm, Visby och Landskrona… Ingeborg Westfelt-Eggertz har fått flera utmärkelser.

Karin nämner henne i sitt brev till mamma Hilda när de ska få sova över på Grippsholms slott. Se artikel nedan…

BacchusTeckning av Georg Nordensvan. Ur Palettskrap.

Sista aftonen varsnades något högst sällsynt på landsvägen. Fyra oxar drogo den löfsirade vagn

Tecknat av Georg Nordensvan. Ur Palettskrap.

Ingen Figge gick längre och sökte motiv med kikare, intet glads skratt ljöd från gungan under linden och inga brandgula rosetter lyste i solskenet.

Tryck på bilderna för att se dem bättre…

Karin sover över på Gripsholms slott.

Karin, sommaren 1880

"I går vet mamma hade jag en så rolig dag som jag alldrig i mitt lif glömmer. Mamma kanske har hört mig tala om fröknarna Ekenstjärna (Ekenstierna) deras far är intendent på Gripsholms slott."

Karin Bergöö i brev från Räfsnäs till mamma
i Stockholm efter midsommar år 1880.

Karin är på landskapsmålarkurs i Räfsnäs, en knapp mils bilväg norrut från Mariefred. Hon berättar om att några av målareleverna är bekant med fröknarna Ekenstierna: Paulin Neumuller och Alma Holsteinson äro mycket goda vänner till dem,” och att Karin blivit presenterad för Anna Ekenstierna.

Pauline Neumüller – Åkerlund 1857-1908

Pauline var inskriven på akademin 1879-1882. Hon gifte sig senare med konstnären Erik Johan Åkerlund.

Alma Holsteinson 1859-1934

Alma föddes i Klacken, Norberg. Hon var inskriven på Konstkademien 1878-1884. Porträttmålare och pastellist.
-----
Samtidigt som konstakademieleverna har målarkurs i Räfsnäs med Per Daniel Holm, professor i landskaps­målning vid konst­akademin, har konstnären Edvard Perséus (ursp. Persson, 1841-1890. ) en målarkurs i Mariefred. Elever vid kursen i Mariefred ska spela teater en kväll och Karin blir erbjuden att sova över hos Ekenstierna på
Gripsholms slott, om hon vill se teatern:
-----

”När vi kommo till Mariefred gingo vi först upp att se tillrustningarna till aftonens festligheter, sedan träffade vi herrskapet Ekenstjernas i parken och blefvo vi, Ingeborg och jag uppbjudna till Slottet på chokolad, fingo följa med frun och fröknarna upp i Slottet för att se våningarna och blefvo till sist bjudna på en utmärkt god middag med vin till.”

Ingeborg Westfelt-Eggertz 1857-1908

Ingeborg var antagen till Konstakademin redan 1873 och är kvar 1882. Har kanske sysslat med annat däremellan.
-----
”Efter middagen tog vi oss en tupplur på våra rum och sedan var tid att gå till teatern (ett stall för tillfället dekorerat, billietterna kostade en krona).” -----
I tidningen i Mariefred skriver de om föreställningen: ”Tillställningen, utmärkt lyckad, hade lockat till sig en stor del åskådare och inbringade i ren behållning 87 kr. 76 öre, som af hr Perséus blifvit öfverlämnade till fördelning emellan Kärnbo sockens och Mariefreds stads fattiga.”-----

Teater i Mariefred, Gripsholms slottUr Mariefreds tidning

Och Karin berättar att efter teatern ”tågade hela sällskapet arm i arm upp till Majstången der fröknarna Ekenstjerna började dansen, vid niotiden åto qväll och derefter fortsattes dansen ånyo till kl. 1.”

Från Räfsnäs hade alla akademieleverna fått skjuts till Mariefred för att delta i dansen och skjuts tillbaka på natten, men Emma Löfstädt stannade för att sedan gå tillbaka (ensam nästan en mil mitt i natten), men så erbjuds även Emma att sova över i slottet: ”På måndagsmorgon då vi visade Emma slottet blef hon så hågad för att måla der, och för att ha några studier af slottet ifall hon skulle vilja måla prisemnet i höst hon frågade mig om jag skulle vilja vara med derom,”

Emma Löwstädt – Chadwick 1855-1932.

Efter studierna på Akademien reste Emma till Paris och Gréz där hon var en av Karins närmsta vänner. 1882 gifte hon sig med den amerikanske konstnären F. B. Chadwick och tillsammans köpte de det värdshus, som var samlingspunkt för den svenska konstnärskolonien i Gréz, vilken de drev i ett antal år.
-----
Karin och Emma skriver båda i slutet av Karins brev och vill att Karins mamma Hilda ska komma till dem och bo med dem i Mariefred. Nu har vi inte mammans svar men av ett brev ett år senare blir det tydligt att mamma kom till Mariefred.

Georg Nordensvan

Nordensvan var elev på konstakademin samtidigt med Karin och var med i Räfsnäs. Han gifte sig senare (1884) med Anna Ekenstierna. Den Anna som Karin här blivit presenterad för.
Georg Nordensvan som påbörjat en officersutbildning, men bytte bana till konstakademin, kom senare att bli mest känd för sina skriverier, artiklar och böcker. I en tidningsartikel i ”Nya Illustrerad tidning” berättar han om livet på målarkursen i Räfsnäs.

 

Jag får återkomma till det…

Gott Nytt År 2016-2017

Karin Bergöö i Morup

text och bild Curt Fröberg

Gott Nytt År
Så här till nyår kan det kanske passa med en bild på en kyrkklocka: ”Ring, klocka, ring i bistra nyårsnatten…” Den här klockan finns i Morups kyrka i Halland. Och hit kom konststuderanden Karin Bergöö sommaren 1881, ett år innan hon skulle träffa sin blivande man, konstnären Carl Larsson.

Kyrkklockan i Morup

Inskrift:
AT SOLEN NU UPGÅR, HWAR BÖR TIL ARBETET ILA
AT HON GÅR ÅTER NER, OCH MENSKAN SKAL SIG HWILA
AT GUDSTIENST HÅLLAS MÅ, OCH FOLK SIN GUD ÅKALLA
AT SAMMANKALLA HJELP, NÄR ELD WILL ÖFERFALLA
AT BÅDA DÄT EN SJÄL, FRÅN KROPPEN TAGS TILL GUD
AT LIK I IORDEN GÖMS, DÄT TECKNAS MED MITT LJUD

-------

Min resa till Morup

Tillsammans med min gode vän Kenneth och med Karin Bergöös brev i handen, kom jag en vacker sommardag till Morup i Halland. Efter att för kyrkvaktmästaren berättat om Karins äventyr i Morup, fick vi klättra upp i kyrktornet. Där fanns inga helgon! men en fin utsikt, och jag kan förstå att det vid oväder kan vara aningen hemskt däruppe.

Med många möten med människor och platser då jag följt i Karins fotspår, är just Morup en de mer minnesvärda upplevelserna. En välvillig kyrkvaktmästare som visade oss kyrktornet, hela kyrkan och kyrkoherdens bostad (nu församlingshem) där Karin bodde några dagar i augusti 1881.

Nu till Karins fantastiska berättelse.

”…på lördagsmorgon träffade jag gumman som jag bor hos på fiskläget (Träslövsläge) hon hade en biljet med sig från en fröken Petterson, prästdotter från Morup…” skriver Karin och berättar att hon tidigare träffat ”fröken Petterson” som heter Anna och som är dotter till kyrkoherden i Morup. På biljetten stod en inbjudan till Karin att komma till Morup.

Och några dagar senare är det dags för Karin att resa till Morup som ligger någon mil söder om Varberg. Hon ämnar åka med postvagnen, men är osäker på om hon verkligen ska få åka med. Och så följer Karins fantastiska berättelse om hur hon duperar kusken:

Det gäller att bjuda till för att få åka postvagn:

”Kl. 6 (på morgonen) gick jag från Fiskläget för att möta postvagnen vid stora landsvägen der jag fick stå en half timme i hällregnet och vänta på densamma, pigan var med mig med mitt målarskrin, jag var mycket rädd att ej få komma med och draperade min regnkapa så stiligt som sig göra lät med uppskörtade kjortlar och höll min paraply så att alla knapparna i mina handskar syntes, för att imponera på kusken, vagnen kom, jag bad ödmjukt men dock med en värdighet som ej tillät ett nekande svar att få följa med till Morup och snart skakade jag iväg i sälskap med en gammal fru som lånte mig en kappa att lägga bakom ryggen och som blef sjösjuk till och med af att åka.”

Morup

Karin kommer till Morup och på förmiddagen får hon titta sig runt i kyrkan: hvarvid jag uppe i tornet fick reda på några gamla helgon som jag fick löfte att måla utaf.”

Karin blir kvarbjuden över natten och de har en trevlig kväll. ”Dagen derpå regnade det och blåste så som det endast kan regna och blåsa här. Jag gick dock till kyrkan för att måla, de voro mycket intresserade derutaf så att det altid var någon hos mig för att se på, något som jag var mycket tacksam för enär blåsten åstadkom alla möjliga slags hemskheter i tornet bland klockorna och i rostiga dörrar.”

Karin blir kvar en natt till och hinner så bli klar med sin ”studie” och reste glad i hågen därifrån med fickorna fulla av kakor. Men… ”Det var ej utan att jag skämdes litet att möta badgästfröknarna när jag kom farandes till Warberg med en full kusk och en försupen postelion.”

Och jag undrar: Var tog hennes ”studie” vägen? Någon tid senare skriver Karin och berättar: På eftermiddagen i dag och på hela dagen i går har jag setat inne och smörjt ihop en liten tafla, riktigt nätt och treflig som jag tänker gifva Anna Petterson, jag tycker det vore roligt eftersom de voro så vänliga emot mig.”

Vart tog Annas tavla vägen

Efter mitt äventyr i Morup vidtog ett strävsamt arbete vid datorn och i arkiv. Som att läsa detektivromaner, men mycket roligare. Anna Pettersson gifte sig med Gustav Österlund. Han var assistent vid Kungliga Telegrafverket och Anna telegrafist en tid i Göteborg, men så en dag flyttar de till Lindesberg där Gustav blev postmästare och Anna satt i postkassan. De hade inga barn och de gick bort på 1930-talet. Och jag undrar: Var finns den tavla som Karin målade åt Anna? Hänger den på någon vägg någonstans?


Curt
PS: Mer om Karins sommar i Varberg finns att läsa längre ner på den här sidan.

-----------

Hälsning från Karin i 14 – 15 års-åldern

God Jul

Tankar och Hälsningar inför julen 1873 i brev från Karin i Stockholm

Karin skriver i november 1873 från Stockholm
”…gingo vi upp till moster Ida, på en liten titt, hon såg då mera blek och trött ut än vanligdt, och jag tror att det skulle göra henne mycket gott att komma hem i jul. Moster är också mycket ensammen, hela förmiddagarne sitter hon ensammen för då äro kusinerna i skolan, och när de komma hem skall, hon tragla med deras lexor.”
Fjortonåriga Karin ser att moster Ida, som under sommaren blivit änka och känner sig ensam, behöver få komma till sin syster i Hallsberg över julen.

Mamma diktar till svar:
”Att Moster Ida vill hos oss gästa
Mej gläder mycket kan du förstå
Gud ge mig krafter att till det bästa
Er glädja kunna båd stora, små”
  Mamma Hilda, 35 år gammal skriver vers till sin dotter. Hon har själv daterat brevet 22/11 1873

Mer från november 1873
”Sofi Flack stickar en sorts fyrkantiga schaletter af mossfoll med vanliga, fast bra nog grofva strumpstickor, de se mycket trefliga ut, må jag ej kan gifva moster Ida en sådan till julklapp.”
  Julbestyren började tydligen redan i november på Karins tid också. Kan någon säga mig vad ”mossfoll” är? Kan det vara: ”Bouclé (franska för hårlock) är ett tyg, vävt eller stickat med bouclégarn (öglegarn eller mossgarn), det vill säga ett glansigt mohair-garn som tvinnats så att små slingor eller öglor uppstår.” Från Wikipedia.

Mer från november 1873
”Nu snöar det, och ser så hemtrefligt ut, det är precis som om julen der hemma.”

Mamma rimmar till svar: ( i samma ”diktbrev”)
”Till Julen allt nu min hug sig trenger
Då hem jag får hjerteungen min
Och gossarne mine "kjere drenger"
Som då ha slutadt terminen sin”
Gossarna är bröderna Wahlman, Adolf Bergöös systers barn, som studerar på Karolinska läroverket i Örebro, där de bor inackorderade, men väntas till Bergöös under jullovet. Deras mamma blev änka med fem barn, men är vid den här tiden omgift.

Och inför julen 1874

Karin skriver i november 1874 (Obs ett år senare)
”I dag hafva vi haft stort snöbollskrig i skolan ty det snöade så präktigt på förmiddagen. Ack hvad jag skall "bålla" åka kälke och köra Nisse när jag kommer hem i Jul, skall det sättas medjar under vagnen som vi hade i somras eller skall han ha Ryssen? Nu tycker jag mig vara så modig men när det kommer derhän är jag väl lika sjåpig som förut kan jag tro.”
I vilken skola de har snöbollskrig framgår inte. I Franska skolan läser Karin vid den här tiden enbart franska och engelska, medan hon har betydligt mer ämnen på Slöjdskolan. Men i Franska skolan har hon jämngamla skolkamrater, medan Slöjdskolan till stor del är en vuxenutbildning. Men man kan väl ha snöbollskrig ändå.
Jag vet inte vad Karin menar med att ”bålla”, vet du?

Och så den 11 december 1874
”Nu nalkas Jul med stora steg, och snart får jag komma hem. Det är mycket kallt här, sedan moster for snöade det mer ändå, och nu har det frusit på så att det hvitt öfverallt och snart börja de nog åka på släde, hur är det vid Hallsberg?”

----------

Gott Nytt År från vännen Hilma 1913-1914

         Jul kort

baksida

 

Julkortet till Karin, poststämplat i Hallsberg 30/12 1913 är från Karins vän och släkting, Hilma Stenström. Under Karins ungdomsår i Stockholm var Hilma bästa vännen. På 1880-talet flyttar Hilma till Hallsberg och blev resande hattförsäljare åt Elise Sahlqvists hattfabrik.
Hilma finns på bilden strax här nedanför (Ett fotografi) där också hennes syster Maria är med.

Ytterligare en fantastisk bild…

En fantastisk bild!

Foto ur Hallsbergs kommuns bildarkiv

Fotografen har stått på baksidan av Bergöös ”Vita hus”. Det vi ser är Bergöös paviljong med ett antal musiker. Kanske en sextett. Bakom paviljongen är inspektorsbostaden, även kallad stinsenbostaden*. Bergöös paviljong låg nära fastighetsgränsen. Strax bakom den skymtar ytterligare ett tak som tör vara inspektorns uthus. Byggnaderna finns med på Hallsbergskartan av Tengvall, 1878.
Till höger om inspektorsbostaden skymtar den gamla stationens fönsterrad som ser ut som en pelarrad. Där ovan i höjd med bostadens tak syns ”tornet” som fanns på gamla stationen. Till vänster i bild är husen utefter Storgatan västerut.
Man undrar vad som ska spelas? Blir det något av Strauss, eller…?

* Stins, en mycket vanlig förkortning af ordet stationsinspektor.
Nordisk familjebok 1917 Uggleupplagen

En fantastisk bild

Hör, bort i parken konserterar Sorglösa Brunns oktett
Tonerna vitt och brett klingar från lilla paviljongen.
Åtta feta gubbar, alla röda som oxkotlett,
under möda och svett,
tutar horn och klarinett
och esskornett.
P. Ramel

Missa inte urnan i framkant, den är exakt såsom Carl Larsson en gång målade den uppe i Bergöövåningen i Hallberg, där man även skymtar paviljongen.

Ett fotografi

Bilden från Hallsbergs kommuns bildarkiv
Tryck på bilden så blir den större

Bilden

En samling kvinnor utanför Bergööska huset. Med tanke på utseende, misstänker jag, men vet inte, att bilden är från ungefär samma tid som tidningsartikeln nedom. De är utklädda och enbart kvinnor. Kan det vara så att de har möhippa för Greta.

Jag läser mig till att möhippa förr var en fest som ordnas för en blivande brud av hennes väninnor strax före bröllopet. Från början kallades möhippa för mökväll och ordnades av brudens föräldrar i deras hem kvällen före bröllopet, men i slutet av 1800-talet blev det alltmer en tillställningen där enbart kvinnor deltog.

---------

Inga Holm och jag (Curt Fröberg) har försökt lista ut vilka kvinnorna på bilden är. Så här tror vi, men vet inte säkert. Stundom har vi gissat.

1 o 2 Elsa och Elin Stenqvist
En apotekare Stenqvist bor i municipalhuset i Hallsberg. Hans hustru heter Elin Josefina Albertina född 1877 och dottern heter Elsa Matilda född 1897.

3 o 4
Maria och Hilma Stenström
Hilma Kristina Stenström är född 1858 i Kvistbro socken. Hon är Kusin med Karins mamma Hilda Bergöö. Ett år äldre än Karin och bodde med sin familj i Stockholm under den tid Karin gick i skola där. Karins närmaste jämnåriga vän under flera år. Till Hallsberg flyttar hon 1886 och arbetar sedan som resande åt Elise Sahlqvist, som har hattfabrik i Hallsberg. Hennes lillasyster Maria född 1865, kommer ett antal år senare till Hallsberg för att arbeta vid hattfabriken. De två bor först i Elise Sahlqvists hus, men flyttar 1911 till Municipalhuset, där de lever en bit in på 1930-talet.

5 Anna Nystedt
Det bor en Anna Stina Nystedt, vid Backa, Hallsberg och sedan S. Sanna, Adolfsberg Hallsberg. Hon är född Backman 1872 vid Nafverstad, och gift med bankkamrer Anders Nikolaus Nystedt, f. 1874 i Fellingsbro.

6 Anna Bergöö
Anna Bergöö f. Nilsson, hustru till Karins bror, Per Bergöö.

7 Hanna Öhman
Hanna (Johanna) Öhman f. Sillén 1870 och gift med kassören Oskar Viktor Öhman född 1874
Inflyttade till Hallsberg 1911 från Filipstad till Löfsta.

8 och 10 Margot och Sigrid Thermaenius
Fredrik Samuel Thermaenius var gift 1895 till 1911 med Charlotta Sigrid Emilia Uggla f. 1862. De har en dotter, Karin Sigrid Jenny Elisabet f. 1900.

Fredrik Samuel Thermaenius och Charlotta Sigrid Emilia Uggla skiljer sig 1911 och Fredrik Samuel gifter om sig 1912 med Alice Margot Ekbom (gift Thermaenius) född 1884 i Adolf Fredriks församling.

Gissningsvis är det här Fredrik Samuel Thermaenius andra hustru, Alice Margot Ekbom, och dottern Sigrid, ur första äktenskapet. Men det kan vara fel gissat. Rätta om ni vet.

9 Hanna Blomqvist
Johanna Juliana Blomqvist f. 1865 i Viby. Johanna har titeln Fabriksföreståndare. Hon är dotter till Johanna Blomqvist, född Welin 1836, Inspektörsänka.

11 Fanny Mariana Karlsson
OBS: Högst osäkert men det finns en Fanny Mariana Karlsson född 1872 i Svennevad, som i alla fall en tid bor i Hallsberg.

12 Gunhild Jansson
Gunhild Mathilda Jansson född 1880 i Lerbäck flyttade till Hallsberg 1904.
Hon står i kyrkboken som, Biträdande Lärarinna, och bor på Norrby Ägor, Backa N:o 2.

13 Gerda Thermaenius
Det finns mer än en Gerda Thermaenius, men gissningsvis är det här Gerda Thermaenius, f. Callmander 1878, och gift med Johan Alfred Thermaenius f. 1870. De bor i Tacktorp, Hallsberg.

14 Greta Bergöö Greta Bergöö är Karins brorsbarn, dotter till Per och Anna (f. Nilsson) Bergöö. Greta är född 1893.

Greta Bergöö gifter sig

Tidningsartikel om Greta i SvD 1917

"Bröllop:
i Hallsberg i lördags mellan löjtnanten 1 Norra skånska infanteriregementet Gunnar Fries, Kristianstad, och fröken Greta Bergöö, dotter till grosshandlaren Per Bergöö och hans maka. Vigseln förrättades af brudgummens fader prosten Fries, Angelstad. Brudparet uppvaktades af följande tärnor och marskalkar: fröken M. Afzelius—löjtnant Myhlenfelt, fröken R. Wide—löjtnant Hammarhielm, fröken Elsa Persson—löjtnant Sondberg, fröken Kerstin Persson—löjtnant Hemberg, fröken R. Lundberg—fänrik Nordstrand, fröken Karin Bergöö—kand. H. Fries, fröken Karin Håkansson—kand. B. Lundin, fröken Greta Holge—hr. Nils Samzelius, fröken Ellen Fries—stud. P. Bergöö, fröken Nanny Fries—stud. Erik Bergöö, fröken Maria Stenström—bokh. Hans Bergöö. Efter vigseln gåfvo brudens föräldrar middag på Stora hotellet i Hallsberg för ett 50-tal inbjudna. På aftonen afreste de nygifta till Köpenhamn;”

Ur Svenska dagbladet 1917-10-26

Tänk vad man kan hitta i en Stockholmstidning
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Några personer kan jag identifiera:

Greta som gifter sig är dotter till Per och Anna (f. Nilsson) Bergöö. Greta är född 1893

Gunnar Fries, brudgummen, är född 1887 i Kånna, Kronobergs län. Son till kyrkoherde Lamech Fries

Lamech Fries är kyrkoherde i Angelstad född 1847 i Femsjö, Halland

Karin Bergöö i det här fallet är Gretas lillasyster, född 1901 i Hallsberg. Dotter till Per och och Anna Bergöö.

Kandidat H. Fries, lär väl vara Henning Fries, bror till brudgummen, född 1896 i Västra Torsås Kronobergs län.

Karin Håkansson kan vara Karin Bergöö-Larssons kusinbarn. Kusinen Anna Stenström, vars mor var syster till Adolf Bergöö, gifte sig med bruksägare, Pontus Håkansson, Mariedam, Lerbäck, Örebro län. De hade en dotter, Karin, ett namn som mycket väl kan vara inspirerat mammans kusin och vän Karin Bergöö. Anna Stenström bodde som fosterbarn i Falun vid den tid Karin och Carl flyttade in i Sundborn. De umgicks och det tycks vara Karin och Carl som ordnade med Annas bröllopsfest i Sundborn. Karin Stenström är född 1894 i Lerbäck Örebro län.

Nils Adolf Samzelius född 1894 i Hallsberg, son till Adolf och Hanna (f. Nilsson) Samzelius.

Ellen Fries syster till brudgummen född 1882 i Kånna, Kronobergs län.

Per Adolf Bergöö född 1898 i Hallsberg. Son till Per och Anna Bergöö, Hallsberg.

Nanny Fries syster till brudgummen född 1889 i Kånna, Kronobergs län – bor 1910 i Kungsbacka och är Folkskolelärarinna.

Erik Adolf Bergöö, född 1898 i Hallsberg. Son till Per och Anna Bergöö, Hallsberg.

Fröken Maria Stenström. Det finns alltför många Maria Stenström, så jag vet inte vem hon är. Det finns en fröken Maria Stenström i Hallsberg vid den här tiden, född 1865 i Kvistbro, Örebro län, men med tanke på att alla de andra är betydligt yngre och att hon står i par med Hans Bergöö som är 30 år yngre så låter det osannolikt.

Hans Bergöö, född 1895 i Hallsberg. Son till Per och Anna Bergöö, Hallsberg.

                     -----------   Curt    --

Jag har varit till Carl Larsson-gården

Av Curt Fröberg som forskat på Karins barn- och ungdomstid.

Jo, jag erbjöd mig att åka till Carl Larsson-gården och berätta, och så blev jag inbjuden att komma den 3:e oktober, just precis på Karins födelsedag. Det var fantastiskt roligt, (i alla fall för mig) och efter genomförd föreläsning sov jag över i Solstugan – en av byggnaderna vid Carl Larsson-gården.

Jag sov där bland husen på gården alldeles ensam. Vaknade och klev så ut i det frostnypna gräset för att med fotografera av morgonsolljuset.

Så här– bland annat – ser det ut i Solstugan. Och utanför fönstert glittrar solen i Sundbornsån.

Carl Larsson-gårdenSe här knuten av Solstugan, frosten och vattnet i Sundbornsån…

Snett nedanför, en båtplats, solen och höstens alla färger klockan åtta en frostig morgon vid Lilla Hyttnäs. Förstora bilderan genom att trycka till på dem. Förtrollande.

Precis på andra sidan Solstugan ligger huset där Karin och Carl bodde. Det påminner mig om en saga.

Och alldeles bakom Solstugan en frostig trädgårdsmöbel och en glittrande å. Några båtar… Som om allt vore arrangerat av två nära konstnärer.

Tåg Hallsberg – Stockholm

Under några år, 1873 till 1875 bor Karin i Stockholm och skriver då varje vecka hem till mor och far i Hallsberg. Hon kommer dit med tåg och bor kvar hela terminerna.

Kanske kan det vara av intresse att se hur det är med tågtider och vad det kostar. Priserna kan jämföras med att en fabriksarbetare på den här diden kan ha upp till 500:- i årslön. (ja, just det. I årslön)

Tidtabellen här intill har jag fått från Järnvägsmuseet i Gävle. Den är från 1875.

Om Karin tar snälltåg kan hon resa från Hallsberg kl. 3.52 f.m. och vara framme vid Stockholm central kl 8.53. Hon kan också välja att åka kl. 5.16 ef.m. (17.16) och är då framme 10.48 ef.m. (22.48) Det tar alltså dryga fem timmar. Eftersom det kostar 34,30 kronor att resa Göteborg - Stockholm och 19,25 kr. Göteborg - Hallsberg, utgår jag från att priset Hallsberg - Stockholm blir mellanskillnaden: 15,05 kr. Andra klass skulle då kosta 11,30 kr.

Nu reser nog inte Karin med snälltåg utan med blandade tåg. Tåget går då 10.21 f.m. och är framme 6.56 ef.m. (18.56) Det tar alltså över åtta timmar. Det finns då tre klasser. Den billigaste kostar, om min uträkning är riktig, 5,65 kr. Komforten är nog inte den bästa. Och Karin åker kanske inte det allra billigaste.

Tryck på tabellen och förstora sidan så går det att läsa

Lägg märke till att tågen bara står några få minuter på Hallsbergs station.

En annan liten detalj som man måst ta hänsyn till på den tiden var att vi inte hade någon "svensk tid", utan klockan var olika mycket i Göteborg, Hallsberg och Stockholm. Så bredvid tidtabellen fanns en uträkningstabell, för den här tabellen utgår från Göteborgstid och där gick ju solen upp ca. en halvtimma efter Stockholm…

Sommaren 1881

För 135 år sedan, 1881, vistas Karin Bergöö i badorten Varberg:

Ur Karins brev till pappa Adolf – Varberg 15 juni 1881

”Nu är jag lyckligt och väl anländ till Varberg och inlogerad hos fru Haj. Mitt rum ligger mycket trefligt till, utom sjelfva staden med utgång till en liten nätt trädgård och hela huset öfverväxt af murgröna.”

Karin har som elev vid konstakademien varit inbjuden till en stor tredagars konstutställningsinvigning i Göteborg och därefter rest till Varberg. Förmodligen lite av ett hugskott, för Karins mamma är ovetande om Karins resa till Varberg, men hennes pappa hade varit några dagar i Göteborg. Omkring den 15 juni kom Karin till Varberg. Hon skrev snart till mamma och får svar (mammans brev finns ej bevarat), men av Karin brev framgår att hon missat att berätta att hon rest till Varberg. Karin skriver:

Ur brev till mamma den 21 juni 1881

"Nu ser jag, att jag åter varit framme och dummat mig, men icke kunde jag veta annat än att pappa talat om att jag var i Warberg, sednare delen af mitt vistande i Göteborg trodde jag också att han skrifvit om…"

Vidare ur samma brev

I morgon skall här bli en fäst för mig påstod fröken Trädgård (fru Dunérs syster) hon räknar nemligen både mig och sig till barnen, kl. 11 skall en majstong klädas i bruna salongen och på ef.m. blir det visst kafferep."

Så har Karin en lista på saker hon behöver.

"Mamma är väl snäll och icke glömmer sänglinne och handdukar. Min tjocka svarta klädning kanske ej är värdt att draga hit mamma får göra hur m. best tycker, jag har nu nästan för hvarje dag min gredelina klädning, den har nog blifvit blekt och det är skada på den men den marinblå är så tung och svår att ha…"

Och så…

"…min målarstol och mitt paraply är väl m. snäll och sänder med målarskrinet, jag tror dock ej att det blir så mycken målning utaf men jag vill ändock hafva det här för mitt samvetes skull…"

Det finns mycket att berätta om Karins sommar i Varberg, där hon stannar hela sommaren och skaffar sig flera goda vänner som senare förekommer i Karins brev långt fram i tiden. Det finns ett brev från syskonen Haj som skrivs till Karin 38 år senare.

                                                                 "Varberg 29. 3.19.
Käraste Karin
Det var en bra kär tanke, som kom Dig att skriva till oss ett så rart och innerligt bref, vårt allra hjärtligaste tack derför! Tack också för hvad Du skriver om Din käre man och hans bortgång, och om Edra rara barn, Ja, nog ha Ni varit en sällsynt lycklig och harmonisk familj…"

Karin har således skrivit brev till Haj i Varberg och fått svar 1919. Ytterligare ca 35 år senare har Karins måg, Axel Frieberg varit i kontakt med ättlingar från Varberg

 

Varberg, murgrönehuset
Det Hayska huset, eller Murgrönehuset.
Här bodde Karin inlogerad sommaren 1881 hos "gumman" Hay och hennes två döttrar. Huset finns kvar och där bor än idag en familj Hay.   Foto: Kenneth Löfgren


Skylten över dörren. När jag härom året stod och fotograferade den kom en man gående med rullator. Jag backade från trottoaren för att han skulle komma fram. Han skulle inte fram. Han skulle in. Han bodde där. På så sätt fick jag kontakt med ett barnbarn till systrarna som Karin lärt känna i Varberg.

Landeriet Freden.
Här står jag och pratar med en kollega. Huset var för några år sedan, när jag var där, förskola. Här bodde två familjen på Karins tid som hon umgicks med. Huset målade Karin av och fanns på en utställning på Waldemarsudde för en tid sedan.    Foto: Kenneth Löfgren

Karins målning. Ja, jag fick löfte att fotografera den. Men tyvärr är det lite illa med skärpa.

 

Det finns mycket, mycket mer att berätta om Karin i Varberg. Kanske blir det en annan gång. Bland annat så bodde Karin och Carl en sommar i Apelviken i Varberg.


Curt

 

Adolf och Hilda på Hotell i Stockholm, samt att Karin slutar Franska skolan

På Hotell i Stockholm

I Aftonbladet, fredagen den 26 mars 1875, skriver de följande. (Se bild. Tryck på bilden blir den större.) Tänk att de skrev i tidningen långa ramsor om vilka som gästade Stockholm. Det skulle vara något för dagens blaskor – vilket liv det skulle bli på folk.

Bruksförvaltaren Molin, som står före makarna Bergöö är säkert bekant med Bergöös, som vid den här tiden hyr gästgiveriet i Lerbäck av Skyllbergsbruk.

 

På hotell i Stockholm

Ur Karins brev

Karin skriver i ett brev daterat:
”Stockholm Marie bebådelsedag -75.”
(Jungfru Marie bebådelsedag är den 25 mars.)
”Snälla mamma!
Tusen tack för det bref jag i dag erhållit, det var mycket välkommet helst som jag ej väntat något. Jag satt just och skref till Erik
(förmodligen kusinen Erik Wahlman), då jag fick det och sedan kom jag ej att tänka på att skrifva förrän just nu ty jag har hela dagen lefvat i den tron att det är Söndag. Sedan jag tagit adjö af mamma gick jag derekte till franska skolan och på det viset fick jag ej tid att tänka mycket på skiljsmessan och väl var det, men nog såg jag alltsomoftast på klockan och undrade var mamma nu månde vara.
P.s. I modelleringen har jag fått en mask af Venus eller Niobe dotter man vet ej vilken, den är utmärkt vacker och jag önskar bara att kunna göra den lika bra. Jag har de bägge sista dagarne varit på Slöjdskolan från kl. 9 - 7 jag har endast varit hemma för att äta middag.”

Det låter som att mamma reste hem ensam. Kanske att pappa var kvar i Stockholm. Det var väl i affärer.

Några dagar senare skriver Karin:
”Pappa sade här uppe i Stockholm att Italia kanske skulle få komma ned i sommar får jag säga det till tant?” (Tant är Italias mamma. Karin bor inneboende hos dem)

Karin skriver – odaterat
"Enligt mammas löfte att endast få gå en gång i franska skolan har jag nu börjat måla aqvarel för en herr Liljeblad och slutar säkert nästa gång min första planch hvilken föreställer ett vinglas bredvid hvilket ett äpple och ett par plommon ligga. Mamma tyckte att jag ej borde sluta i franska skolan men vore det ändock icke så godt ty att betala 10 riksdaler för 4 lectioner det vill säga 2,50 lection hvilken ej är värd mer än 25 öre stycket, tycker jag ej vara värdt. Och om mamma och pappa tycka så med så var så snäll och skrif derom så att jag har bref om fredag ty tills dess hafva vi Påsklåf, så skall jag om lördag gå dit upp och betala för denna månaden samt hemta mina böcker."

Och i brev daterat: Stockholm den 8/4 -75
"I går var jag uti franska skolan sade till att jag skulle sluta der. Madame Clere var mycket snäll och vänlig hon sade ej alls något emot att jag skulle sluta, som jag trott hon skulle göra. Föreståndarinnan fick jag ej träffa utan jag bad madame Clerc framföra min helsning till henne. Madame Clerc bad mig komma dit någon gång under låfvet (mellan 12 och 1) för att tala franska och det var ju mycket snällt."

Efter två och en halv termin i Franska skolan slutar alltså Karin. Det var bara under de två första månaderna, januari – februari 1874 som hon läste heltid på Franska skolan, sedan blev det alltmer konstämnen på Slöjdskolan. Och det var ju där, i Slöjdskolan, hon började sin utbildning i Stockholm.

Karins gåva till Skandinaviska-etnografiska samlingen

Oj, tocken upptäckt!

Det hände sig en dag förra sensommaren att jag satt på Kungliga biblioteket i Stockholm och läste i gamla tidningar. Där fann jag följande rubrik:

Skandinaviska-etnografiska samlingen

Redogörelse för gåfvor, lemnade under Mars och April
månader 1877.

Och därunder kunde jag läsa om en mängd personer som skänkt gåvor.
Mitt intresse föll på Karin Bergöö…

KarinEtnografiska

 

Jaså minsann. Karin har skänkt akvareller till Skandinaviska-etnografiska samlingen. Var finns de nu? Väl hemma från Stockholm sökte jag en helkväll på nätet och fann under Digitalt museum, Karins namn, och något om akvareller, men otydligt och där fanns inga bilder, vilket ju är själva grejen med ett digitalt museum. Det framgick att Karins akvareller skulle finna på Nordiska museet, så jag mejlade dem, men fick inget svar, därför bad jag en museilektor från Varberg, jag haft en del kontakter med. Hon visste naturligtvis vem som ska kontaktas och så en dag i vintras fick hon napp. Och en dag stod det på Nordiska museets blogg:

”En fråga om akvareller av Karin Bergöö visade att det finns 20 stycken sådana i arkivets samlingar, sällan skådade…” Och den som frågat var alltså jag.

Bilderna dök upp, och jag kunde åka till storstaden och bese akvarellerna. Och tillåtelse att visa dem här på Karinföreningens hemsida har jag fått, så håll till godo:

Tryck på bilderna och de blir större, och därefter kan du plussa dem större ändå.
Karins bilder är inte så stora. Jag har inte mätt dem, men uppskattar dem till ca 18x11 cm och  sedan monterade på ett ark större än A4 - tror jag.

Skandinaviska-etnografiska samlingen 1

Skandinaviska-etnografiska samlingen

3_0001

4_0001

5_0001

6_0001

7_0001

8_0001

9_0001

10_0001

11_0001

12_0001

13_0001

14_0001

15_0001

16_0001

17_0001

18_0001

19_0001

20_0001

I mars och april 1877 gav Karin bilderna till Skandinaviska-etnografiska samlingen. Nägra av dem är nog skänkta senare samma år. Det var på hösten 1877 som Karin skrevs in på Konstakademien, i mars, april gick hon fortfarande på Slöjdskolan i Stockholm.

”Skandinaviska-etnografiska samlingen” var ett museum som öppnades i oktober 1873. Karin berättar i ett brev från den hösten att hon var där och tittade. Museet drevs av Artur Hazelius.

Artur Hazelius, 1833-1901, var en svensk folklivsforskare och grundare av Nordiska museet och Skansen, ett av världens tidigaste friluftsmuseer.

På trappan till Konstakademien

På trappan till konstakademien.

På trappan till konstakademien är en illustration av konstnärslivet en gång i tiden. Bilden är från Akademielevernas egen föreningstidning "Palettskrap", med överskrift:
Klockan fem på eftermiddagen vid Akademien

På trappan till Konstakademien
Tryck på bilden så blir den riktigt stor

Enligt teckningen ovan var det så här det gick till på Konstakademiens trappa. Tisslande halvt gömda flickor innanför stängda fönster, spanande på hattprydda unga gossar. Men uppvaktande gossar lyftande hatt inför vackra flickor. Kanske inte så jamlikt, MEN det var ju så länge, länge sedan.

Månne det vara Karin Bergöö som äntrar trappan.

A. K. och Palettskrap

Det var på hösten 1877 som Karin Bergöö skrevs in på Kungliga Akademien för de fria konsterna. Hon var då ännu inte fyllda 18 år och var en av fyra kvinnor som började på Akademien det året. Det säger en del om tilltron till hennes talang. Bland Akademiens kvarlåtenskap är det svårt att hitta något om Karin. Hon fick vad jag kunnat se två stipendier: femtio och fyrtio kronor, långt från de tusenlappar som delades ut i resestipendier till vissa.  Inte heller fick hon någon kunglig medalj, den första av den valören till en kvinna knep Jenny Nyström.

Våren innan Karin börjar på Akademien, träffas en skara elever för att bilda en klubb: Akademiklubben A. K. I samband med det ger de också ut en tidning, ”Palettskrap”. I ett av de första numren av finns en ”skapelseberättelse” som vittnar om hur klubben kom till och där får jag veta vilka de första entusiasterna var: ”Den lilla käcka skaran bestod av följande elever vid Konstakademien: Fröknarna Julia Beck, Julia Strömberg, Clara Löfgren, Signe Sohlman, Hildegard Norberg och Elise Jakobson, samt herrarne Olle Sörling, Hugo Petterson, Theodor Lundberg, Hans Hedlund, Victor Lundberg och Hugo Hörlin.”

Under ungefär ett år är Carl Larsson föreningens sekreterare, och är därmed en av skribenterna i tidningen. Ja, många har där bidragit med teckningar och texter, men jag kan bara hitta Karins namn i samband med att hon skrivs in. Och en bild på henne tecknad av Carl vid en Maskerad i Grez. I samband med A. K:s möten måste Karin ha sett Carl Larsson åtskilliga gånger.

Vem är Lydia Wigert

Först ett antal citat ur Karins brev, därunder en berättelse om Lydia Wigert och Georgina Sommelius.

1882-05-28
Karin har just kommit till Paris och lär känna en ung sångerska: Lydia Wigert

"I går när vi sutto nede i matsalen och drucko vår mjölk, kom ett ungt fruntimmer och frågade efter mig. Hon hette Wigert (tror jag) hade genom Fröken Cardon och Anna Nordgren (som bo tillsammans) fått höra att jag var här, och frågade om jag ville dela rum med henne i en pension hos en madame Tissier…

1882-06-02
"I tisdags följde jag med fröken Wigert dit. Madam Tissier var en mycket snäll och rar gumma,…" "Vi få ej flytta dit förr än den 9 så tills dess kommer jag att bo qvar här,…"

1882-06-06
"Nu sitter jag hemma och väntar på Herminia Lundberg och Lydia Vigert, som låfvat komma upp till mig. Jag har gjort mitt rum så fint med friska blommor, har köpt jordgubbar som jag årdnat med gröna blad på en solfjäder som talrik, här skall ni få smaka."

1882-06-08
"Lydia W. är en så snäll flicka, jag håller mycket af henne. Hon och jag hafva kommit öfverens att i nästa vecka gå tillsammans på Theatre Français och se 'Ett herrskap der man har tråkigt'."

1882-06-16
Efter tre veckor i Paris skriver Karin och berättar att hon och Julia Beck börjat på "Colarossis atelier:

"I går qväll bjöd Lydia oss på kaffe som hon kokade på ett spritkök hemma hos henne…,
"Lydia känner många af mina kamrater, isynnerhet Tiren, och som jag varit i Solefteå der hennes hem är så hafva vi mycket att tala om."
"Min middag fick jag sedan äta ensam enär Julia Lydia och 'Petrus' (en herr Falen från Norrland bekant till Lydia) hade farit ut på landet till Georgina Somelius."

1882-07-03
Och efter två veckor på "Colarossis atelier" slutar de och reser ut till Grez och Lydia Wigert är med:

"Efter sedan vi ätit vår middag rodde vi ut på floden der det var mycket vackert, vi hade det grannaste månsken och Lydia sjöng för oss…"

forts till höger…

"Jag har kanske icke nämdt att Julia och Lydia i sista stunden beslöt sig för att följa med hit ofver söndagen"
"I freddags foro vi ut på landet till Georgina Somelius. Georgina var mycket snäll och vänlig och bad hellsa Pappa och mamma så mycket. Hon och Lydia sjöngo så vackert hela aftonnen."

1882-07-24
"Jag har nu varit i Paris det var rätt roligt att komma dit på en …  Det var Lydias födelsedag och på aftonnen kommo det några af hennes bekanta och gratulerade henne,…"

1882-08-11
Två sångerskor i Grez, varav Georgina Somelius i världsklass

"Lydia Wigert och Georgina Somelius hafva kommit, (till Grez) vi bruka om aftnarna gå i stora salen, der flickorna spela och sjunga så vackert att jag är riktigt stolt öfver mina landsmaninnor, alla Amerikanarna och Engelsmännen sitta inne och hör på och se så andäktiga ut."
"Här finns en herrsadel och för ett par dagar sedan skulle Lydia och jag försöka rida, jag hade min marinblåa dräkt och det såg ej alls lustigt ut, Lydia hade en svart hvid kjol."

1882-08-04
"I går for också Georqine Somelius, hon har varit mycket klen här ute och jag förstår ej huru hon skall kunna arbeta, hon är nära att svimma när hon går upp för en trappa."

1882-09-11
"…det var högtidligt och vackert, kyrkan var klädd med girlanger från tak till golf. Lydia Wigert spelade på orgel."

1882-09-23
"Lydia hade hört när Carl sade till mig här i trappen att "nu har jag skrifvit till frökens föräldrar", och förra Söndagen då Carl talade vid mig nede i stora salen hade han talt så högt att Lydia hade hört hvartenda ord fastän hon satt i andra ändan af salen och spelade piano. Hon dunkade ädelmodigt på, så hårt som möjligt och narrade herrarna att sjunga "Till Österland vill jag fara".

1882-10-12
"I dag reser fru Smith-Hald och Lydia Wigert."

forts ned till vänster

------------------------------------------------

Vem är Lydia Wigert

Ja, vem var Lydia Wigert och vem var hennes väninna Georgina Sommelius, det är en lång historia, och för Georginas del mycket tragisk.

Som Karin berättar så kom Lydia från Sollefteå, och där har Karin varit. Georgina Sommelius var från Styrnäs inte långt från Sollefteå. I Styrnäs bodde Karins faster, Charlotta, gift Huelphers. Och på Karin låter det som om Georgina Sommelius känner Adolf och Hilda.Lydia WigertLydia Wigert tecknad av Carl Larsson i Grez, för tidningen Palettskrap.

Det var alltså så att Lydia dyker upp några dagar efter att Karin kommit till Paris. Hon undrar om de två kan hyra in sig i ett pensionat tillsammans och Karin nappar på det eftersom alla hennes kamrater tycks spridas med vinden i Paris. Nu blev det inte så. Det tog alldeles för lång tid innan de skulle få något rum, så Karin blir kvar på hotellet vilket tydligen även Julia och Lydia blir.

Lydia är sångerska. Hon sjunger, spelar piano och orgel. Karin och Lydia blir mycket goda vänner. Och när Karin reser ut till Grez så följer Lydia med. Lydia kommer sedan till och från att vistas i Grez ända fram till den 12:e oktober. Med i Grez är också Georgina Sommelius vid några tillfällen, samt att Karin hälsar på hos henne.

Lydia Wigert, senare

Lydia Wigert lämnar Grez den 12:e oktober, och jag tror inte att hon nämns mer i Karins brev. En stor men kort vänskap. Karin hade annat att tänka, nyförlovad som hon var. Lydia hade spelat piano för att överrösta Carl som var på väg att avslöja förlovningen.

Lydia var skriven i Sollefteå tills 1887 då hon gifter sig och flyttar Bilbao i Spanien med en norsk - svenske generalkonsul, Alfred Kirsebom.

forts till höger

På en hemsida hittade jag några uppgifter, och mejlade iväg en fråga och fick ett långt svar. I korthet var det så här:
Lydia och Alfred får en dotter, "Carmen Franciska Christina Kirsebom, som var født i St. Jean-de-Luz i Frankrike den 29. 9. 1887". Hon gifte sig med en major, Sigvald Hansen, och de fick tre barn – Lydias barnbarn, således: Sonja, Knut och Erik. Av någon anledning som inte jag känner till så tar två av barnen tillbaka sin mormors efternamn: Wigert. 

Lydias barnbarn, Sonja Wigert, kom att bli ett känt namn i Sverige, såsom skådespelare och sångerska. Så om ni tittar på rollistan på svenska trettio- och fyrtiotalsfilmer, hittar ni henne kanske. Eller som här på stenkaka på YouTube.

Georgina Sommelius

Wigert
Georgina Sommelius tecknad av Carl Larsson i Grez, för tidningen Palettskrap.

Georgina Sommelius var på väg att bli en stor internationellt berömd sångerska – men så var det ju den där tragedin. Hon var född 1857 och hade vid den här tiden redan debuterat på Kungliga teatern i Stockholm. Hon gifter sig 1884 med med den italienska operasångaren Osvaldo Bottero. Redan 1882 i Grez är hon alltså så sjuk att hon knappast kan gå uppför en trappa och hon blir inte bra. En tid vistas hon med sin man i norra Sverige för att få friskare luft. Det finns en artikel om henne från 1890 i Idun. Men Georgina hade drabbats av en bröstsjukdom och kunde aldrig ner sjunga, Paret återvände till Italien och Georgina dog i Florens bara 34 år gammal.
På en webbsida från UR läste jag:
"Hennes man Osvaldo Bottero tog dödsfallet väldigt hårt. I sin sorg besökte han hotellrummet där de brukade bo, och där tog han sitt liv med ett revolverskott. Dessförinnan hade han sett till att urnorna med deras aska skulle stå sida vid sida, förenade med ett sidenband i de svenska och italienska färgerna som en symbol för deras kärlek."


text av Curt Fröberg

Wilhelm Wahlman gifter sig med Alma Gille

Wilhelm Wahlman gifter sig med Alma Gille

Hjälp mig att berätta om den här bilden

Den åttonde september 1889 gifte sig Karin (Bergöö) Larssons kusin, Wilhelm Wahlman, med Alma Gille. "Bröllopet stod i dagarna tre som det heter i visan. Den vackraste natur i närheten af Elfkarleby vattenfall…," skriver Karin i ett brev. Carl XIII:s bro, är en bro över Dalälven vid Älvkarlebyfallen och Alma Gille lär ha bott vid Carl XIII:s bro. Bilden ska ha tagits vid ett närbeläget bruk, men jag vet inte vilket. Hoppas att du vet.

Brudparet, Wilhelm och Alma, lär stå överst på bilden. Längst fram halvliggande på marken med ryggen åt kameran är konstnären Carl Larsson. I centrum av bilden på en parkbänk sitter Karins mor och far, Hilda (född Sahlqvist) och Adolf Bergöö. Karin står till vänster om dem och tycks prata med dem. Kanske är det Karins lillasyster, Stina, som sitter bredvid Karin, till hälften dold av en hög hatt. Till vänster om dem sitter Karins bror Per Bergöö på marken, med ett barn snett framför sig. Stående längst till höger ses Karins moster Elise (Lisen) Sahlqvist. Fler kan inte jag identifiera, så nu hoppas jag på dig.

Vet du något mer, så hör av dig.
Kontaktsidan

Wahlman
Wahlman

Bilden finns i Hallsbergs kommuns bildarkiv
Tryck på bilden och förstora, så blir den riktigt stor och tydlig.

Ur Älvkarleby kyrkoarkiv, Lysnings- och vigselböcker:
Bergsingengören Carl Wilhelm Wahlman från Ljusna i Söderala f, 1860
Fröken Alma Augusta Gille från Carl XIII Bro f. 1867

Wilhelm Wahlmans föräldrar var Erik Wilhelm Wahlman och Carolina Bergöö, syster till Karins pappa.
Alma Augusta Gilles föräldrars namn har jag inte reda på. Det kanske jag kan få hjälp med.

Anna Stenström hos Karin i Sundborn

Ett brev

Här följer ett brev, skrivet av Anna Stenström född 1876. Anna var dotter till Karins mormors bror, Clas Stenström, och Adolf Bergöös syster, Matilda. Anna är i åttaårsåldern när hennes mamma dör. Och några få år senare dör även hennes pappa. Under några år bor Anna och några av hennes syskon vid pastorsbostället i Lerbäck. Därefter blir det lite svårt att följa henne, men hon kommer till Stora Kopparberg, osäkert var hon bor, inte ens prästen som skriver husförhörslängen tycks veta var hon befinner sig, men 1883 flyttar hon in till Emilia Bågenholm, född Bergöö, syster till Adolf. (Emilia står det i kyrkboken, men Emmy tycks hon ha kallats.) Anna skrivs då som fosterbarn till Emmy.

Åren går.

Emmy blir änkefru och driver en affär i Falun. 1889 kommer Karin och Carl Larsson att påbörja sitt boende i Lilla Hyttnäs i Sundborn. Karin som är kusin med Anna och som varit barndomsvän med Annas äldre syster Hilma och haft Annas bror Rickard boende hos sig i Stockholm i flera år, tar nu naturligtvis upp kontakten med Anna, och även med sin faster Emmy.

Vid sidan en tidningsannons

Brevet nedan, är skrivet av Anna Stenström och adresserat till Stina Bergöö, Karins lillasyster.


anna stenströmAnnons i Dalpilen 1884-10-17
Tryck på bilden för att få den större

2015-07-03 18.53 - version 3

                                                     Tisdagskväll den 27 maj 90

Kära snälla Stina !

Tack snälla rara du för den präktiga klädningen af hvilken jag kommer att få stor nytta. Du var mer än rar som tänkte på mig med den. –
Af Karin hörde jag att du äfven tänkt att skicka hit en klädning som jag skulle sälja. – Leta ihop en till t.e.x. den där blågrå olyckoklädningen o sänd pr. fraktgods så blir det ej dyrt o du skall ärligt få valuta för dem. –
Just idag har jag kommit från Sundborn, dit jag åtföljde Karin Pingstdags fm. Vi hade så trefligt Karin o jag, mojade(?) oss värre framför brasan(?), ty det blåste ohyggligt. – Småttingarna voro så rara och snälla. Om Pontus kan man då sannerligen i ordets rätta bemärkelse säga, en präktig pojke, ty han är förvånansvärdt stor och dugtig. Igår middag då vi vacktade brasor o sjalar(?) ?, spenderade(?) Karin på munk o småbröd o kommo vi just då öfverens om, att du bestämdt skulle tyckt om att vara med.
Du må tro vi ? värre o hade så trevligt. Undrar så mycket hvar du kommer att vara i sommar? Kanske du kommer hit på en titt. Hvad det skulle vara roligt! Kom du o Anna Pripp! –
Nu farväl med dig. – Hälsa Richard o Carl L. mycket.– Skrif någon gång vore du obeskrifligt rar(?) beder din tacksamme vän o kusin Anna S–m.

Gratulera Carl i morgon fr. mig 

Moster helsar.

2015-07-03 18.53 - version 2

Konstakademien 1880-1881

Här följer några listor på Karin Bergöös konstakademi-
kamrater hämtade från ett litet tryckt häfte som finns på Konstakademien.

Listorna är från läsåret 1880-1881.

Genom att trycka på dem förstoras bilden och blir mer läsvänlig.

akademin

Elever i läroverkets högre afdelning 1880-1881

Fösta sifferspalten är födelseår och den andra är det år eleven blev inskriven vid Konstakademien.

Tryck på bilden så blir den större.

akademin1880a

Lägg märke till att de skriver Karin med C…
Och Helena Maria Jolin kallas alltid för Ellen Jolin.

Elever vid den lägre afdelningen

konstakademien1880b

De allra flesta av namnen på listorna nämns i Karins brev från sommaren i Räfrsnäs 1880 och från Frankrike 1882-1883, men i övrigt är det nog så att många av "tösera" är bortglömda för länge sedan, men flera av dem var aktiva och riktigt bra konstnärer, tycker i alla fall jag.

Glad Påsk

Glad Påsk
önskas från Karin Bergöö Larssons vänner

Kanske sa man inte "Glad Påsk" på Karins tid. I alla fall skriver hon inte så i det brev hon skrev i påskveckan från Clara Norra Kyrkogata i Stockholm 1874.
Brev från 14-åriga Karin som bor sitt första år i Stockholm. Brevet är daterat den 31 mars 1874. Det var tisdagen i påskveckan.

Stockholm den 31/3 1874

”I måndags… …då blefvo vi bjudna på vin af hennes bekanta mamsell Petterson. Sedan på eftermiddagen kom Hilma till mig, jag hade köpt ett halft tjog ägg, och hon gick och köpte litet strösocker och så rörde vi oss en äggtoddy. Sofi Törnblom kom också ned, och vi hade så roligt.”

Karin fortsätter att skriva i samma brev dagen därpå:

”I dag är det som mamma vet första April. Julia och jag stego upp kl. 7, Sofi (Sophie Flach) brukar icke stiga upp förrän half 9, men vi vredo fram hennes klocka så att den var ungefär så pass mycket, sedan vi hade väckt henne och visat henne huru mycket hennes klocka var, steg hon upp och klädde sig, när den riktiga klockan var half 9 hade vi bett en jungfru komma ned och gifva oss kaffebud och när vi kommo upp och hon märkte sig ha stigit upp ”mitt i natten" som hon brukar säga när hon stiger upp något tidigare än vanligt, blef hon mycket flat samt påminde oss att det fanns en sista April också, så de få vi väl igen det, kan jag tro.”

”De ägg som jag köpt skola vi äfven blåsa ur samt sedan måla, Julia har idag målat ett så utmärkt vackert. Huru många dagar Påsklof vi hafva vet jag ej, emedan jag ej varit i skolan sedan i Fredags, mamma får ej bli ängsli för mig derför att jag är något sjuk, eller på det viset jag har bara varit hes, men tanterna hava ej velat att jag skulle gå ut.”

Förklaring:

Hilma Stenström är kusin med Karins mamma, men bara ett år äldre än Karin. Hon bor i Stockholm sedan några år.
Mamsell Petterson, Sofie Törnblom, Sophie Flach och Julia Carlson är liksom Karin inackorderade hos tre systrar i Stockholm.
Julia Carlson är den flicka som delar rum med Karin och Sophie Flach har rummet intill.

Om du aldrig läst Karins brev, kanske du undrar över hennes långa meningar utan punkt. Hon skriver så, och hon tycks inte vara ensam om det. Kanske att man inte brydde sig så mycket om en detalj som en punkt, så här till vardags, på Karins tid.

Glad Påsk!


Glad Påsk KaSoJu_115Från vänster:
Karin Bergöö, Sophie Flach och Julia Carlson

Adolf och Hilda

Förlovning…

Det finns ett brev bevarat, angående förlovningen mellan Adolf och Hilda Bergöö, som Karins morfar, Lars Sahlqvist, adresserat till Adolf Bergöös far, Carl Peter Bergöö:

                                                      "Örebro den 7. Dec 1855
Konungens Trotjänare
Ingenjeuren
Högädle Herr C. P. Bergöö
Fahlun o Krokfors"

Av brevet framgår att Adolf Bergöö och Hilda Sahlqvist är
trolovade. Lars Sahlqvist skriver:

Den trofasta vänskap Adolf visat mig och de mina i både onda och goda dagar, hans bepröfvade redbarhet, i förening med hans ordentliga och stadgade uppförande, har föranlett mig att med nöje lämna mitt bifall till denna förening.”

Vidare skriver Sahlqvist att han inser att Adolf Bergöö… ”som nybörjare ej ännu kunnat förwärva den tryggade existens som en familjefader eftersträfvar, men detta har hos mig ej väckt några betänkligheter, ty jag känner honom tillräckligt, för att veta, att huru det än går med hans handel, han alltid ställer så, att han eger en tarflig utkomst för sig och de sina, och det är mig nog.”

Och så gifte de sig… Adolf och Hilda

Adolf och Hilda vigda
Annons i Nerikes Allehanda

Tryck till på bilden så blir den
större och mer läsbar

 

 

 

 

Tarflig utkomst” låter konstigt i mina öron, men enligt SAOB betyder det: ”behövlig, erforderlig; som inskränker sig till det nödvändiga; precis tillräcklig.”

Brevet är skrivet en vecka innan Hilda Fyller 18 år. Det kommer att ta nästan tre år innan de gifter sig.

 

Karin föddes 1859

Karin föddes 1859, den tredje oktober. Enligt kyrkboken bor familjen Bergöö då på Stora torget 23. Men på 1880-talet förändras många adresser i Örebro och Stora torget 23 blir Stortorget 8. 

Fastigheten ägdes, enligt mantalsuppgift av Adolf Bergöö och Mikael Alfort, men enligt uppgift på Stadsarkivet i Örebro står Bergöö ensam som byggherre. Huset här byggdes 1858, men har byggts om och byggts till sedan dess.

Enligt ett brev från Karins mamma, Hilda, bodde hon och Adolf i samma hus som hennes föräldrar när Karin föddes, men det kan ha berott på att nya huset inte var riktigt klart eller att Hilda ville vara nära sin mamma inför förlossningen.

Läs mer om Karins mamma och pappa

 

Karin föddes 1859 Nya huset
Stortorget 8 där Karin föddes 1859 den 3 oktober, men jag har ännu inte hittat någon födelseannons i tidningarna.

Karin Bergöö Larsson