Teresia

Sagan om Teresia

Historien om Teresia är en lång historia, men läs den. Det är den värd. Om inte annat för Teresias skull.

I ett brev från december 1873 berättar Karin att hon varit på besök hos de hon kallar ”fastrarne”. Nu är de inte alls Karins fastrar, utan Anna Moriens fastrar. Anna ska ha varit Karins guvernant. Karin skriver till mamma sin: ”Fröknarne Morien hade läst i Annas bref att hon läste med en Ture Löfskog och frågade mig vem det var, i början förstod jag ej men sedan kom jag underfund med att de mente Theres.”

Flickan Karin syftar på måste vara Teresia Skoglöf, och inte Löfskog. Allt finns det en del lövskog runt Hallsberg, men någon Theres Lövskog tycks inte finnas. Dessutom hette hon Teresia och inte Theres. Närmare bestämt Hilma Teresia Skoglöf. Av alla Karins brev är Teresia den enda Hallsbergsflicka som hon nämner vid namn.

Jag kallar det ”Sagan om Teresia”, för det är verkligen en saga. Hon föddes 1863 i Ervalla. Pappan var skomakare och snart flyttade han med familjen till Kumla, för var ska en skomakare bo om inte i Kumla. Senare flyttade de i Hallsberg. Jag har inte tagit reda på var, de kan ha bott i Hallsbergs stationsområde även om de bodde i Kumla, eftersom vägen genom Hallsberg på Karins tid delade socknarna Kumla och Hallsberg. De behövda bara flytta tvärs över gatan för att byta socken. Karin Bergöö har ju själv aldrig bott i Hallsbergs socken utan var skriven i Kumla, eftersom de bodde på norra sidan av gatan. Och till skillnad från Karin, gick Teresia i skola i Hallsberg.

Fortsättning upp till höger

När familjen Bergöö skaffat sig en lägenhet i Stockholm, anlände snart skomakardottern. Som femtonåring hade hon tagit tjänst som piga hos Bergöös i storstaden. Och där förblev hon ett antal år. Därefter försvann hon en kort tid ur min horisont, men dök snart upp som piga hos en familj, Gustav D´Albedyhl.

Livet har sina sidor. Hösten 1885 flyttar hon plötsligt hem till föräldrarna i Hallsberg och jag tänkte att antingen har föräldrarna blivit sjuka så hon behöver hem och ta hand om dem, eller så har tösen blivit med barn där uppe i storstaden. Det lär ha funnits mycket storkar därstädes.

Och så var det. Hon kom hem på hösten, kanske för att föda sitt barn därhemma senare på våren, men så i mars ger hon sig av till Stockholm igen. Flyttar in som piga hos en Augusta Hallman på sin egen födelsedag i mars. Och föder sitt – enligt kyrkboken ­– oäkta barn i Stockholm den första maj. Nu bär det sig inte bättre än att barnet dör av Gastro-entero coliks (ung. Mag och tjocktarmsinflammation) vid cirka tre månader års ålder. Teresia har då tydligen hittat en käresta och gifter sig några månader därefter. Denne käresta en är dräng mitt i storstan.

En dräng, en stalledräng till och med, och en piga hittar ett krypin för 175 kronor i årshyra. Ja, där hade kanske historien slutat om inte jag vore så enveten att jag inte kan sluta mitt i ett levnadsöde. Jag vill veta hur det går. Så med hjälp av en mängd mantalsuppgifter, kyrkböcker och bouppteckningar m.m. och ett antal timmar, (ett antal dagar) har jag nästan hela historien klar. Sagan om en dräng och en piga.

Fortsättning nedan

------------------------------------------------------------------------------------

Håll i er nu!

Sitt gärna ner. Håll i hatten!
År 1887 betalar de 175 kronor i årshyra. Tre år senare betalar de 5000 i årshyra. För att jämföra ska ni veta att Hilda Bergöö betalar ungefär en fjärdedel av den hyran (1200)  för en hyfsad lägenhet på Östermalm. Vad var det nu som hänt en piga som fött ett så kallat oäkta barn och som gift sig med en fattig dräng, född i Gränna?

Fattig kan man vara, men det är därför inte alls säkert att man är dum, att man saknar idéer och dessutom kan sätta dem i verket. Stalldrängen hyrde nu inte bara en lägenhet med sju rum och kök, utan dessutom stall, fodergård, lada m.m. Och allt detta mitt i Stockholms centrum på Jakobsbergsgatan 38. Nummer 38 finns inte idag. Där ligger nedgången till Hötorgets T-bana. Den före detta drängen har 1894, 2 kuskar anställda som får 800 kronor var i årslön. Själv tar han in 8000 på verksamhet som hyrkusk och 6000 på hästhandel (enligt en mantalslängd).

Snart har han tio stycken kuskar anställda och idkar eget företag som hyrkusk, eller hyrverksrörelse som det också kallas. Han är även fodervärd åt andras hästar. År 1900 nämns han i Svenska Dagbladets lista över de stockholmare som betalar mest skatt. Han betalar 8000 kronor i skatt. Visst fanns det de som betalade mer, men en fabriksarbetare vid den tiden fick vara glad om han tjänade tusen kronor om året och betalade då mindre än en hundring i skatt. Och en dräng fick väl nöja sig med mat och husrum och kanske en eller två hundringar om året.

Visst låter det som en saga, men även sagor har sitt slut och tyvärr fick de inte, liksom lyckliga par i sagor, leva i hundra år. Drängen som för övrigt hette Johan August Johansson och var född 1857, dog redan 1909, femtiotvå år gammal.

Fortsättning upp till höger

Som dödsorsak står att läsa i dödboken: ”Haemorrhagia cerebri Myocardits + nephritis chron” vilket ska betyda hjärnblödning hjärtmuskelinflammation plus kronisk njurinflammation.

Skam den som ger sig. Den f.d. pigan Teresia Skoglöf (nu) Johansson drev verksamheten vidare i eget regi i ungefär två år. I sin mantalsuppgiften, inlämnad den 31 december 1910 skriver Teresia:

Undertecknad änkefru drivande hyrverksrörelse jämte utfordringsstall i av mig (Teresia) förhyrda lokaler i huset 38 Jakobsbergsgatan.
Dotter Jenny Vilhelmina Teresia f. 1888. Anställd i Freja-magasinet
Dotter Edit Margareta f. 1896
Dotter Märta Elisabet f. 1902
Fosterdotter Annie Mathilda f. 1886. Folkskollärare
Hos mig anställda men ej boende – 10 personer…

Hon betalar 8000 kr i hyra för 7 rum & kök samt stallar för 49 hästar foderskullar, vagnshus sel- och stallkammare + magasin. (Jag är lite osäker om det stod 29 eller 49 hästar)

Därefter avslutar Teresia hästäventyret och flyttar till Birger Jarlsgatan där hon bor med de två yngsta barnen, medan de båda äldre barnen bor i egen bostad på samma adress. I november 1912 flyttar Teresia till Villastaden, Huddinge. Här är tydligen hela familjen samlad. Äldsta dottern är gift Holter, men de bor på samma adress de också, och de har en liten dotter.

I mars 1914, några dagar efter att hon fyllt 51 år dör Terese. I en svårläst dödbok tror jag mig kunna uttyda att det handlade om hjärtsjukdom och kärlkramp.

Fortsättning nedan

------------------------------------------------------------------------------------

Jag som alltid i min forskning försöker följa i människors fotspår, kunde bara följa Teresia till Hötorgets T-bana. Men jag kunde inte låta bli att göra en bussresa från Vaxholm, där jag befunnit mig några dagar, till Norra Begravningsplatsen. En av Sveriges största gravplatser och så stor att jag gick vilse flera gånger, men jag hittade Teresias familjegrav. En stor vacker sten och två intilliggande markstenar. Många namn. Men en smutsig och mossöverväxt sten. Oläsbar!

Jag träffade en söt flicka i en blomsterrabatt, som vänligt sprang iväg till närmsta toalett och kom tillbaka med en stor bunt pappershanddukar, med vilka jag, tillsammans med trettio liter vatten, lyckades få stenarna läsbara och rimliga för att få fotograferas. Nästa gång jag går till en begravningsplats ska jag ta med mig en rotborste och rengöringsmedel, utifall det skulle behövas.

teresia

Fortsättning upp till höger

Bouppteckning

Jag avslutar med Johan August Johanssons bouppteckning från januari 1910.

Kontanter möbler och inredning
samt köksutrustning 985 kr

Yttre inventarier
25 hästar 6 550 kr
2 likvagnar 1 150 kr
7 täckvagnar 2 750 kr
8 landåer 2 200 kr
4 kupéer 975 kr
3 viktorier 875 kr
7 droskor 1 775 kr
7 vinteråkdon 575 kr
1 släde 610 kr
18 lösa kälkar till täckvagnar 4,85 kr
35 parselar 1 165 kr
m.m. Summa totalt 20 445,75 kr
Fordringar Summa 36 596,64 kr

Summa inventarier totalt 57 042,39 kr

Avgående poster och skulder
Begravningskostnad 1387.26
m.m.
Summa skulder 11 902,08 kr

Behållning 45 140,31 kr
Minus bouppteckningskostnad 225,70 kr

För 45 000 kr kunde man år 1910 köpa lika mycket varor och tjänster som för ca 2,5 miljoner kr 2017, mätt med konsumentprisindex.

En årslön för en arbetare 1910 var drygt 1000 om året (svårt att få en korrekt uppgift)

SLUT

 

Curt