Sorgens år i Örebro 1862

Sorgens år

År 1862 var ett sorgens år för familjen Bergöö. De bodde då i Örebro. En stad med ungefär 7500 invånare.
Den 25 maj föddes Karins lillebror. En liten gosse som dog samma dag av ”konvulsioner” (kramptillstånd).

sorgens ar

Den 17 september dog Karins morfar, Lars Sahlqvist 52 år gammal av kräfta i magen.

sorgens

Och den 30 oktober dog Karins lillasyster, Elsa, ett år och sju månader gammal av Pelssjuka (Diphtheria) lika med difteri.

sahlqvist

I Död och begravningsboken står det ibland diphtheria, ibland pelssjuka eller strypsjuka, men det lär vara samma sjukdom, för oss mer känd som difteri. Pelssjuka för att det ser ut som päls i halsen. Strypsjuka för att halsen svullnar igen och kväver.

Så tog jag mig för att titta efter hur det var året 1862 med barnadödligheten i Örebro. Det skulle jag nog inte ha gjort. Det är lätt att ta illa vid sig. Året 1862 var i Örebro inte enbart sorgens år för familjen Bergöö, utan förmodligen för alla örebroare.

Döda barn under 7 år i Örebro 1862

Jag har studerat Död och begravningsboken för Nikolai församling i Örebro och räknat döda barn under sju år 1862. Här är det skrämmande resultatet jag kom fram till.

Difteri                                               43
Luftrörsinflammation             29
Mässlingen                                   16 ofta med lunginflamation
Lunginflammation                      8
Hjärinflammation                       6
Maginflammation                       5
Allmän svaghet                            5
Tarminflammation                     5
Konvulsioner (kramp)              4 ibland med för tidigt född
Hjärnvattusot                               2
Lungsot                                             2
Tvinsot (Atrophi)                         2
Bronkit                                              2
Bukhinneinflammation           1
Inflammation i luftstrupen    1
Invärtes slag                                  1
Syfilis                                                  1
Gulsot                                                1
Ej uppgiven orsak                       6

Summa                                        140 döda barn

Med reservation för att jag missförstått någon uppgift eller en smärre felräkning.

Tilläggas kan att 15 av barnen inte var mantalsskrivna i Örebro. Det fanns de vars föräldrar var på tillfälligt besök eller som tillfälligt arbetade i staden men var mantalsskrivna på annan ort.

För ett barn stod det så här: "o.ä. flickebarn af okänd moder från icke uppgiven församling". Och det fanns ett barn till utan uppgiven mor. Det var på den här tiden tillåtet för kvinnor att föda barn utan att uppge sitt namn eller härkomst.

Totalt var det 209 människor som dog i Örebro (mantalsskrivna här) 125 av dem var barn under 7 år det året

Förmodligen var barnadödligheten inte lika stor i hela landet, men vid den här tiden fick man räkna med att cirka en fjärdedel av alla födda barn dog innan fem års ålder.

Curt
Annonserna i inlägget är från Nerikes Allehanda.