Stettin
Det är till Stettin de reser. I det fösta brevet är Karin osäker på hur de ska resa. Hon skriver; ”...trodde vi att vi skulle få fara öfver Ystad och till Stralsund” samt: ”om vi nu komma att fara tillbaks till Ystad och gå derifrån med ångbåt söndagsafton eller fara från Köpenhamn till Lübeck vet jag ej.”
I det andra brevet – från Köpenhamn – skriver Karin: ”Kl 3 foro vi härifrån till Lybeck, der vi stanna en dag.” (Det måste väl betyda - ska vi fara - och där ska vi stanna.) Någon gång under söndagen tycks planerna ändrats, för nästa gång Karin skriver är på måndagsmorgonen och då skriver hon ett postkort från Stettin.
Postkarte Stockholm 19/4 1882
Fru Hilda Bergöö
in Stockholm
Storgatan No 1
Schweden
Måndags morgon.
Lyckligen anlända till Stetin, endast obetydligt illamående, fara härifrån kl. 12 komma till Berlin på 3 timmar, bo på ”Magdeburg”. Hafva redan druckit hvar sin Bier.
Karin
Kommentarer
Postkortet är mottaget i Stockholm den 19/4, men Karin skrev det måndagen den 17 april. Bergöös hyr en lägenhet vid Storgatan 1 i Stockholm.
Szczecin eller Stettin (danska, tyska och svenska) en hamnstad i nordvästra Polen. Under trettioåriga kriget besattes Stettin av svenska trupper och hölls sedan besatt fram till fredsslutet 1648. Åren 1648–1720 var Stettin huvudstad i Svenska Pommern. Den var således en del av Sverige under nästan hela stormaktstiden. Därefter var staden preussisk, och från 1871 fram till 1945 en del av Kejsardömet Tyskland. När Karin var där var det således en del av Tyskland.
Nästa brev
I nästa brev är, som är från Berlin till pappa, berättar Karin om upplevelserna i Stettin.
Saxat ur brevet.
”…vi sågo paradplatsen med de gamla murarna som omgifva staden och kommo upp till det gamla slottet som var mycket ståtligt ifrån sjön. Dörrarna till slottskyrkan stodo öppna, vi gingo in. der var husförhör, bland församlingen fans icke ett enda fruntimmer. herrarna klädda i frack och hvit halsduk, barnen svarade så högt och tydligt att det hördes öfver hela kyrkan, prediksstol och läktare voro skulpterade i träd, fastän vi stodo i mörkret nede vid dörren så väckte vi ändock sådan uppmärksamhet att vi ansågo oss förelåtna att straxt begifva oss derifrån. I ett af tornen på slottet satt en kl. föreställande ett ansigte som rullade med ögonnen för hvarje minut, en pil genom näsan som visade timmarna, en lapp i munnen som visade datum.”
”Sedan vi i Stettin i en cigarrbod hade skrifvit brefkortet som jag sände mamma gingo vi in i en bod och köpte litet kött och rådhuskällaren (motsvarar den i Berlin fast högre spetsigt hvälfda tak) och köpte bröd hvilket allt vi åto på gatan. Brödet var visst endast afsett till ål, det var beströdt med salt utanpå hvilket tillsammans med det salta köttet gjorde att vi blefvo så törstiga så att på tåget slogo upp vår schampagnbutelj till almänhetens förnöjjelse.
Hur kom Karin till Stettin
Även om inte Karin anger hur de kom till Stettin får vi förmoda att de kom med båt från Köpenhamn. ”endast obetydligt illamående”, skriver hon. Och i ett senare brev, där hon beskriver vistelsen i Stettin, skriver hon: ”... det gamla slottet som var mycket ståtligt ifrån sjön...”
Jag letade mig ut på nätet 1998 och försökte hitta någon som kunde berätta för mig om hur man år 1882 reste från Köpenhamn till Stettin. Frågan hamnade slutligen hos Klubb Maritim och Stiftelsen skärgårdsbåten. Och här följer ett svar:
”Halloj. Jag har forskar lite i det hela. Jag har funnit att Danska DFDS hade trafik Köpenhamn - Stettin 1882 med ett antal fartyg.
Hälsningar Micke"
Kommentarer
1 En klocka med ansikte och rullande ögon. Klockan lär vara från den svenska tiden. En fin bild på klockan finns på majipparesors hemsida. Se HÄR.
2 Ål…? Ja det står ål i den maskinskrivna texten av breven jag har att läsa. Frågan är om det inte ska vara öl. Det skulle vara intressant att titta på det i Karins originalbrev.
3 Jag kan se människorna i kupén framför mig, när de fyra kvinnorna öppnar och dricker en flaska champagne på tåget. Detta är inte idag, utan 1882.