Från Dresden till Prag
Under resan från Dresden till Prag skriver Karin:
…till Badenbach der våra saker skulle förtullas gick tåget så jämnt så att det var ej så knagligt att skrifva som nu mot slutet. Det var förtjusande roligt att återse Pizna med Sommenstein, Poetzcha Bastai, jag blef förvånad att se det Liljenstein och Koeningstein lågo så nära derintill. I Badenbach sågo vi en slags märkvärdiga kakor som vi ansågo oss skyldiga att smaka på, när vi stodo och rådbråkade vår tyska kom det en svensk och bad att få hjelpa oss, det är den första svensk vi träffat.
…Min kapsäk är utmärkt bra ännu har det ej händt mig något liknande mammas föreställning att allt skulle trilla ur. Jag är bäst utrustad af alla flickorna. Julia sade just en dag att det såg ut som om mina föräldrar rest mycket eftersom jag hade allt så praktiskt inrättat.
Kommentarer
Under resan från Dresden till Prag skriver Karin: "Det var förtjusande roligt att återse Pizna med Sommenstein, Poetzcha Bastai". Det måste väl betyda att hon varit där förut. Och Julia hade rätt då hon sa att familjen Bergöö var beresta. Redan 1852, många år innan det fanns järnvägar i Sverige, reste Hilda, 14 år gammal med sina föräldrar till Köpenhamn, Lübeck och Hamburg. Och 1862 reste Karins pappa Adolf till London och Paris.
Ortsnamnen som Karin skriver om är inte så korrekt stavade. Dietrich Hunold boende i Dresden och som läste Karins brev 1998 kommenterade platserna så här:
”Bodenbach var gränsstationen till Österrike. Det ligger alldeles intill staden Tetschen (eller Decin på tjeckiska). Jag upptäckte det på gamla kartor. Det ligger en bit in i Tjeckien (Österrike på den tiden). Pirna ligger inte långt härifrån, bara ungefär 2,5 mil. Och Sonnenstein (Solsten) är slottet i Pirna. De andra ortnamnen Karin skrev om ligger i ”Die Sächsische Schweiz”, vilket är bergen som börjar öster om Pirna och för längs floden Elbe en bit in i Tjeckien. Pötzscha är en liten ort som ligger någonstans bakom Pirna nära Elben. Bastei, Lilienstein och Königstein är mycket kända utflyktsmål. Alla de är berg; Bastei är mest känd för ”Basteibrücke” (Basteibron) som förbinder några tätt intill stående höga klippstenar. På Königstein finns ett gammalt fäste.”
Ett äventyr i Prag
Kära Far!
Vi hafva haft en förtjusande dag, den mest händelserika under hela vår resa.
Vi kommo hit i går söndags afton kl. 7, togo in på Hotell "Svarta hästen", gingo och åto qvälsmiddag på Petzolds Restauration vid Zeltnergasse den bästa och billiga restaurationen vi påträffat under hela vår resa…I dag, sedan vi druckit kaffe vandrade vi ut i staden, till Judeqvarteret der vi genast fingo en svans med karlar efter oss, som erbjödo sig som förare, det var en samling af de värsta tjuffysionomier jag någonsin sett, somliga klädda i trasor, en a la grand seigneur i ljusgrå byxor och spatserkäpp, en annan mager och liten klädd i en frak som slog honom på hälarna. När vi ej ville emottaga deras tjenster ropade de öknamn efter oss som vi lyckligtvis ej förstodo. Synagogan var högst intressant, ligger till hälften under jorden, den förevisades af en gubbe som var 74 år gammal hade 5 barn (alla mågarna schantila karlar, den ena knappfabrikant, den andra handskfabrikant, skomakare etc.) och 25 barnbarn…
När vi gingo sade han att han "kysste våra händer och bad oss snart komma igen." Derifrån gingo vi till kyckogården der liken ligga fem hvarf åfvanpa hvarandra så att en synagoga som står mitt på kyrkogården efter att ursprungligen hafva stått åfvanpå marken, nu till hälften är begrafven derunder.
Kommentarer
Jag har inga bilder att lägga in här, men den som vill läsa mer om Prag och de platser Karin reser förbi på väg till staden hittar säkert något läsvärt samt bilder på nätet.
Jag ska inte heller ge mig in på Prags historia, men på Karins tid för resan tillhörde det Österrike-Ungern. Efter Österrike-Ungerns sammanbrott hösten 1918 utropade Tjeckoslovakien sin självständighet.
Under den tid då jag skulle göra en utställning om Karins resa "mötte" jag många välvilliga människor på nätet. De skickade mig vykort och tidskrifter, ja till och med böcker. När det gäller Prag fick av min svägerska med bilder och texter av en resebyrå i Sverige.
Magda från resebyrån skriver om Judekvarteret:
"För övrigt kan jag se klart framför mig Karins promenadstreckor. Den judiska stadsdelen, Josefov, dess kyrkogård med flera gravlager och synagogan smspunnen med många legender är en värld för sig. I dag (1998) finns ett museum och en minnestavla med namn på alla tjeckiska judar som fann sin död i Hitlers utrotningsläger. "
Ur ett senare brev
I ett senare brev skriver Karin till sin pappa: "I Prag var jag så gränslöst frestad att köpa mig ett granatkors som jag såg der i ett fönster (der är just granaternas hemland) men jag emotstod frestelsen, pappa kan dock icke tänka sig med hvilka qval."