Carl Larssons 100-årsminne

Stinas Brev den 27 januari 1919

Fem dagar efter Carls död skriver Karins lillasyster Stina följande brev till Karin.
Stina är gift Bather, och bor i Wimbledon, London.

I år är det 100 år sedan Carl Larsson avled den 22 januari 1919. Det kommer att uppmärksammas i Hallsberg där vi i år visar ”Tocken Carl”, en utställning som fanns vid Carl Larsson-gården för några år sedan:
Bergööska huset i Hallsberg:
18 juni - 11 augusti, tisdagar - söndagar 10.00 - 17.00
Det kommer naturligtvis även att uppmärksammas på Carl Larsson-gården i sommar med utställningen: ”Den okände Carl Larsson” 24 maj – 25 augusti 2019 Öppet dagligen 11-17. Se här:

Carl uppmärksammas också av Radio Falun. Se här

Några namn ur brevet:
Stinas bror, Per Bergöö, var vid den här tiden mycket sjuk, han avled senare samma år.
Hilda i brevet är Stinas äldsta dotter född 1896
Sven är tredje barnet av fyra, född 1904… Han har kanske aldrig fått lära känna Carl. Under åren 1914 till och med 1918 gjorde kriget det omöjligt för Stina att resa hem till Sverige.

Stina
Stina Bather, f. Bergöö
Karins lillasyster

Jan. 27 de
Fabo
46 Marryad Rd
Wimbledon
P.a. 19 England

Älskade, älskade syster.
Karin, Karin, Karin ropar det i min själ och jag vill intet mer än få vara hos dig, med dig. Jag kan inte resa nu, det är bara en gumma i köket och hon stode ej ut en vecka utan mig. Hilda har ingen till alls.
Först fick jag ett ljufligt brev från dig om julen, om Lisbet och Brita och alla, och glädjespridande Carl och jag njöt så tänkande på eder alla, er fria kärlek och goda innerlighet. Så ett brevkort daterat den 8/1 som gjorde mig så godt, så straxt efter det men inte förrän i torsdag 24de på kvällem kom ditt telegram som jag ej förstod jag trodde det var bror Per som var död, ty han är sjuk ”Fader är död, Karin”. Jag trodde Karin Bergöö var i Falun hos dig och att det hon sände telegram till mig, innan hon reste hem till Halsberg.
Jag sörjde kära gode broder Per, men tänkte det var bäst för honom, tanken att kanske ändå det var solljusets, glädjens, barnens, kärlekens och blommornas store mästare, underbare älskade C. L. slog jag ifrån mig helt och hållet.
På fredag qväll den 25te kom min grannfru in och sade han hade haft telefon bud från en svensk fru att C. L. var död oh! Syster älskade syster, hvarför är jag så långt från dig!!!
Gud ske tack och lov Lisbet och Brita är hos dig och Suzanne och Petrus ej långt borta. Jag förstod ej alls att du telegraferade ”Fader är död, men när jag tänker efter så förstår jag ju att C. L. aldrig kan dö”. Hjärtat verker och verker. Jag har alltid prisat Gud att jag haft en syster och en svåger som Ni. Ju mer jag sett i verlden och ju mer folk jag mött ju mer har jag älskat Er och satt Er högst. Jag sörjer så så för att mina barn mister C. L. de behöfte honom. Sven har skrifvit till mig genast han hörde ”Mother I am indeed sorry I did so want to know him.”
Syster, C. L. skulle hållit af Sven, han är en genom god och stark gosse och han är kärleksfull och älskar djupt sitt hem, och jag kan lita på honom och han hjälper mig och han förstår mig, alla lita vi på Sven. Älskade syster, hur mår du, jag ber till Gud så att du kan vara stor och lugn. Ditt äktenskap är så härligt tanken på det hjälper en. 3 x 10 år och mer. 10 år skulle du strida för. Om jag kunde skrifva hur mycket jag längtar efter dig.
Jag har ej ett ögonblick att sitta stilla, men jag är hos dig ändå hela tiden. Jag försöker så att ej jämra mig och gråta ty jag vet C. L. skulle ej tycka om det, men det tyckes som skulle hjärtat verka bort, hur har du det, då jag känner det så.
Det måste hjälpa att hela Sverige sörjer med dig och oss, hela verlden säger Hilda. Tänk att sista julen var så god det gör godt att veta. ”Konst och Kärlek i förening det är lifets andemening”. Och så stort och underbart är det du och älskade C. L. ha skapat.
Syster
Stina
Om du kan så skrif, men oroa dig ej för mig.

Stina till Karin

Carl Larsson

Carl Larsson

Läs breven i original här, tryck så blir de större